Flera hemma
Hej!
Det var ett tag sen, hoppas allt är bra med er!
Här hemma hos mig har vi blivit flera hörapparatbärare. Nu har även min yngsta dotter fått sina hörapparater som hon så länge sedan väntat på att få.
Vi var igår och fick hörapparaterna efter att vi väntat ca två månader på att hörapparaterna och insatserna ska bli klara. Hon valde fina rosa hörapparater och i insatserna valde hon en uggla och en snigel.
Hon har med barns självklarhet tagit dem till sig och har varit riktigt duktig med att använda dem de här två första dagarna. Det är ändå ovant med att ha något i öronen och det kliar lite tycker hon.
Det som jag tycker är klart häftigast är att inställningarna i hörapparaterna ändrar sig själv när hon använt dem tillräckligt mycket i 30 dagar för att senare ändra sig igen till det slutliga läget som hon ska ha för att hjälpa hennes hörsel. När jag var liten var man ju till hörcentralen i tid och otid för att justera och öka på inställningarna. Det slipper vi nu. Vi har ett återbesök inbokat i januari, februari och då vill vi nog att hon ska få en MT läge inlagt också, ser redan efter två dagar att det är en fördel med det läget också.
Det är spännande att se hur det går för henne med hörapparterna och att höra med hjälp av dem.
Vi var även till en skola i Piteå som har hörselklasser som vi funderat lite på och vi kände att det är bra och hälsa på och se verksamheten lite så vi vet vad det är vi har tackat nej till hittills. Det verkade bra och kändes bra med det lilla gruppen, men samtidigt blev vi lite fundersamma över den låga nivån på den lektion vi var med på. Det kändes inte som att det var svenska för år 2 och 3 som eleverna var utan snarare år 1. Det fick oss att dra åt oss öronen lite. Nja vi får fundera lite hur vi ska göra. Kanske att hon får bli besökselev och hälsa på någon gång i månaden och få den sociala biten istället.
Lite skraja är vi allt för att det blir lite "skyddad verkstad"! Hur tänker ni?
Ritva
"Små saker vi fått gjorda, är bättre än stora saker vi planerar att göra."
Hej Ritva!
Det är inte lätt att göra val åt någon annan, även om det är ens barn. Eller kanske speciellt då eftersom man vet att valet på ett eller annat sätt kommer att påverka resten av hennes liv.
Kan bara skriva vad jag tänker…. En vanlig klass med besöksklass, ja det kanske kan vara ett sätt att få gå i skolan med kompisarna som bor i samma område (och ha lättare att umgås med klasskamrater på fritiden) men att också få träffa andra att identifiera sig med. Nu har hon förvisso en hsk mamma men man behöver ju fler.
Själv gick jag integrerad, träffade endast min mors morfar som var döv och kände mig ganska ensam i världen med det. Men på den tiden var det inte lika vanligt med hörselklasser…. och kunskapen hos lärarna var inte heller som idag.
Några råd vågar jag inte ge men tror som hörselskadad och pedagog att det är viktigt att träffa andra i liknande situationer….
Lycka till!
Kram Elisabet
Jo ja sitter ju i ungefär samma sits. Gick ju själv integrerad hela grundskolan men valde själv att gå gymnasiet i hörselklass. Även min make har den bakgrunden.
Jag hade förmånen att träffa andra under skoltid som också gick intergrerade i andra klasser i grannkommunen och så småningom inom länet. Därför tror jag att det är viktigt att hon får träffa andra. Det som känns som att det skulle kunna överväga är att hon får teckenspråk mer naturligt. Men samtidigt är det viktigt att få en skolgång som utmanar henne då hon är ganska duktig i det mesta i skolan. Jag är ju även pedagog själv också och kände att det kändes som att det var alltför låg nivå i klasserna på hörselskolan!
Nja vi lutar nog åt hemskolan helt klart!
Ritva
"Små saker vi fått gjorda, är bättre än stora saker vi planerar att göra."
Jag tycker att du ska gå på magkänslan, Ritva. Man märker om det är rätt miljö eller inte. Dessutom kan ni säkert ändra er i efterhand om ni skulle föredra det. Det finns många sätt som ni skulle kunna se till att hon får kontakt med andra barn med hörselnedsättningar.
Rent allmänt så tycker jag nog inte att uppdelning av skolbarn är så lyckat. Man borde jobba på att tillgodose allas olika intressen i skolan. Både om någon till exempel råkar vara extra duktig/dålig i ett ämne, eller om det gäller annat. Det fanns ju en tid då man tyckte att flickor och pojkar skulle gå i olika skolor. Som hörselskadat barn är det dessutom bra att träffa normalhörande, eftersom man som vuxen hela tiden kommer att ha normalhörande människor omkring sig. Att orka kämpa för social delaktighet är jobbigt som hörselskadad pga hörseln, och om man är van vid att bara umgås med personer med hörselnedsättning så blir det ju extra jobbigt den dagen man kommer ut i blandad miljö och måste klara sig där. Ni får känna efter hur det går. Klart att man ska kunna få skolgång av bra kvalité, och samtidigt få träffa och umgås med andra som är i samma situation som en själv. Pussla på bara!
Svårt val ritva. Vad vill tösen själv?? Tror det är viktigt att hon får ha kvar sina kompiar allafall i grundskolan.
Hälsningar Gnidde.
Starta ny diskussion