Se till att inte få tinnitus! Det finns risker när man är opererad, men de går att undvika!

Bli inte rädda när ni läser nedanstående utan se det som ett bra råd-hur ni skall skydda era öron och er hörsel,

Jag är en 42-årig kvinna och opererades 2001 respektuive 2003 för otoskleros. Vid varje operationstillfälle var jag så gott som döv på varje öra. Operationerna lyckades bra, jag tyckte min hörsel var fullt godtagbar. Jag hade frågat läkaren om operationen medförde risk för tinnitus, men han sa nej. Jag fick inte heller tinnitus-då-vilket jag var oerhört, oerhört tacksam för.

Men allting är stressigt i landstinget efter operationen fick jag 5 minuter där läkaren kontrollerade hörseln och att operationssåret läkt, men ingen information om hur jag skulle skydda mina öron.

Jag var normalt försiktig med mina öron, hade inte hög musik på eller så. Jag stördes eller plågades dock aldrig av buller eller kände någon effekt av det. Men 2005 sjöng jag med i ett mycket högt tonläge (frekvens) till stark musik. Bara en minut. Sedan den dagen är mitt liv ett helvete som inte går att beskriva. Jag har ett gnisslande genomträngande, ihållande ljud, som omöjligt går att koppla bort, dygnet runt, varje timme. Det har gått sex år och det är lika illa. Ljudet ligger i ett frekvensområde där jag efter operationen ironiskt nog inte kan höra ljud utifrån (cirka 7500 Hz). Jag fick också stark ljudkänslighet. Jag måste slå händerna för öronen runt borrmaskiner, motorcyklar, pipande apparater och kan tyvärr inte vistas i matsalar, restauranger eller cafeer. Hur kunde då detta ske?

Man vet att höga ljud /ljudchocker skadar hörselceller. Särskilt om hörselcellerna i fråga varit "vilande", det vill säga i mitt fall, där jag hör sämre efter min sjukdom. Jag tror att jag vid händelsen 2005 "bröt igenom" med ett starkt ljud både utrifrån och inifrån (min egen stämma via örontrumpeten). Hörselcellerna skadas när de drabbas av ljudchocker, det vill säga de bryts. Det finns gott om elektronmikroskopiska bilder av skadade /knäckta /liggande hörselceller. Eftersom hörselceller ger nervimpulser när de böjs, så ger en knäckt, liggande hörselcell signaler dygnet om, i hela sitt liv. Hörselceller dör eller förnyas inte, som övriga celler i kroppen. Det finns också forskning som visar att om hörselcellerna "längst fram" i snäckan skadas, påverkas resten av cellerna längre in i snäckan, framför allt i fråga om ljudkänslighet.

Eftersom man vid otoskleros borrar ett hål in i ovala fönstret in till innerörat och fäster en pistong som fritt rör sig ut och in i detta hål, uppstår två effekter: Det ena är att pistongen förmedlar vissa typer av ljud mycket starkare än andra (till exempel skrammel av porslin och bestick, i mitt fall). Den andra effekten är att hörselbenens normala "ljuddämpning" försvinner. Normalt sett kan örat själv dämpa skadliga ljud.Det sker genom små, små muskler mellan själva hörselbenen som spänns och minskar hörselbenens vibrationer. Men detta kräver att benen kan "spänna" mot varandra. Ett normalt inneröra slutar med stigbygeln, som har fäste i ovala fönstret. Hammaren har i sin tur fäste vid trumhinnan. Vid en operation tas stigbygeln bort, och pistongen som ersätter den har inget fäste, den rör sig fritt mot innerörat genom hålet i ovala fönstret. Hörselbenen har inte längre fäste i båda ändar, och jag tror detta gör att de inte längre kan dämpa vibrationer=ljud.

Så var väldigt, väldigt rädda om er hörsel. Utsätt er inte för höga ljud. Skydda er hörsel vid konserter och liknande. Det finns någonting utmärkt att köpa som brukar kallas "musiköronproppar". Det är avancerade, formgjutna öronproppar som har ett filter som släpper in alla ljud under ett visst decibeltal och filtrerar bort samtliga ljud över det decibeltal som anses skaldigt. Man kan alltså utan problem höra vad en person som sitter bredvid en säger, medan mycket höga ljud sållas bort. Musiker använder dem ofta, de kan höra vad de spelar utan att riskera att förstöra hörseln av ljuden från förstärkarna.

Ironiskt nog visste jag inget om detta innan jag fick tinnitus. De hörselproppar jag har tillverkas av Bellman & Symphony. Eftersom de är formgjutna, och är öppna för lufttillförsel, upplever man inte alls den otäckt instängda känsla man får när man till exempel använder apotekets gummiproppar. Man får bekosta dessa filterproppar själv. 2005 kostade de 2000 kronor. Men det är en investering som kan rädda ditt liv från katastrof. Speciellt du som har barn som är opererade för otoskleros se till att skydda deras öron.

Det är tråkigt att hörselvården inte ens gav mig en informationsbrochyr. Öronläkare avfärdar mig idag bara med att tinnitus inte går att bota och klappar mig lite beskyddande på huvudet. Jag har till och med blivit anklagad för att sitta hemma och "känna efter" och därför inbillar mig en massa och förstorar problemet. Nej, jag Känner inte efter. Eftersom tinnitusen aldrig medför vila för hjärnan eller kroppen, har jag under dessa sex år haft totala kollapser, både till hjärna och kropp, fått tas in på sjukhus upprepade gånger, mist mina ordinarie arbetsuppgifter och kan med knapp nöd arbeta halvtid. Min ekonomi är raserad. Det är inget man sitter och "känner efter" sig till.

Jag vill sluta med att påpeka att sådan outhärdlig och ständigt pågående  tinnitus som jag har, bara drabbar cirka 2 % av dem som får tinnitus. Men tinnitus, i vilken form den än är, är plågsam och sätter ned livkvalitén.

Ta hand om er! Och var rädda om era opererade öron. Det är ändå fantastiskt att vi lever i en tid där sådana här åkommor kan opereras och där det finns hörapparater!

Eva, Biolog och naturvetare