Först och främst, välkommen hit! 

Att vara anhörig till en hörselskadad är inte alltid så lätt. Jag som själv är hörselskadad och för en tid sedan flyttade till ny partner har lärt mig mycket om detta. Min "nya" sambo har stöttat mig och "sparkat på mig" så att jag ska få så bra hörhjälpmedel som möjligt. Snart har jag nog också kommit så långt som dagens teknik mäktar med.
Kanske kan du med hjälp av våra berättelser här på Hörselskadade få din pappa att söka hjälp för sin dåliga hörsel. Det är ju precis som du säger varken sämre eller bättre att ha hörapparat än glasögon.
Att ha en ursäktande attityd (som du beskriver) kan nog kanske snarare uppfattas som ett ännu större svaghetstecken än att man faktiskt hör eller ser dåligt.

Försök få din pappa att förstå att han har allt att vinna på att få vettiga hörhjälpmedel!

Det är viktigt att man verkligen skaffar de hjälpmedel som finns på marknaden

Livet blir helt annorlunda om man har rätt hjälpmedel

Han tillhör inte den genaration som tycker att man bara ska bocka och vara glad åt det man får

han är bara lite äldre än vad jag är och jag står ¨ inte och bockar och är nöjd inte heller min äldre syster står nöjd

Jag tror att bara han får en ordentlig hörapprat så att han hör bättre även kommer att bli mindre undfallande

Jag vet hur det var när jag tappade synen och innan jag fick de hjälpmedel jag behöver så var man utanför gemenskapen och det är nog så din far tycker att han är

Så jaga på honom så att han får ordentliga hörapparater så att han kan vara med i gemenskapen med er andra

Hej

Vad kul att du har hittat hit! Jag har varit på resande fot under den senaste veckan och har inte riktigt kunnat skriva så mycket. Jag kände mig inte så trevlig med mina syskon och så att sitta med datorn då. Så jag har medvetet inte svarat dig förrän nu. Men mina duktiga Medarbetare är på alerten och kollar allt åt mig när jag inte kan vara på plats!

Jag förstår hur du menar, jag är uppvuxen i en liknande familj. Det behöver inte bara vara åldern som gör att man "böjer sig för överheten" utan att det bara är så.

Jag har en hörselskada sedan födseln och är uppvuxen med många äldre omkring mig. Många har överhuvudtaget inte förstått att jag hör dåligt och speciellt en kvinna gnällde över att hon hörde dåligt och att det var så jobbigt. Min mamma kommenterade vi ett tillfälle då hon gnällde extra mycket: "Men Ritva är ju också hörselskadad så tyck synd om henne också då, du har ju ialla fall hört hela livet innan!

En liten kul berättelse bara, med den vill jag säga att jag har förstått, genom egen erfarenhet och andras upplevelser, att speciellt när man blir äldre att det svårt att vänja sig vid hörapparaterna. Det är lätt att säga att bara du får hörapparater så blir allt bra. Men det är inte så! Det tar tid att vänja sig med det annorlunda ljudet, allt och då menar jag ALLT hörs bättre. Inte bara det man vill höra utan alla ljud omkring oss. Som du kanske läst man hör diskmaskiner, datorer och så vidare. Du kanske kan visa pappa den här sidan och låta honom läsa om oss andra (eller läsa för honom) så kanske han inser att han inte är ensam.

Du kanske kan förmå honom att säga till. "Ursäkta dig inte utan säg till så du hör istället." Det är ju snarare hans omgivning som borde ursäkta sig, speciellt ni som vet att han hör dåligt!

Du är jättevälkommen hit och jag hoppas att ni kan få tips och hjälp med att stötta din pappa. Undrar du över något eller vill skriva av dig så är det bara att hojta till!

Hej och tack för svar! Har lite svårt med internetuppkoppling för tillfället, men återkommer!

Litet tillägg: Far min har hörapparater, en på varje öra. Och jag måste erkänna att vi som familj nog trodde att "tjipp, då var problemet löst" det har tagit ett par år att förstå att så inte är fallet!Så vi har absolut inte varit särskilt rättvisa alltid i vårt bemötande *skäms*

Nåja, på återseende!

Mvh

Russinflarn

Inte behöver du skämmas, men det är just det som är så vanligt bland dem som har en åldershörselnedsättning, att man tror att man ska höra som förut, men blir så besviken för att det inte var så enkelt som man trodde. Det kanske är därför som din pappa också ursäktar sig. Han trodde att det skulle bli bättre men det inte blev som han tänkt och trott. Det tar tid och man måste inse det.

Russinflarn, jag instämmer med Ritva. Så kan jag berätta att det dels tar tid men att man också kan få lov att byta hörapparat flera gånger innan man får en så optimal apparat som möjligt. Det är mycket viktigt att man så noga man bara kan försöker beskriva för sin audionom hur man hör och vad man skulle vilja höra bättre. Jag skrev dagbok om min första tid med hörapparaten och gav till min audionom.Detta lilla extrajobb från min sida har gett stor utdelning.

En del av det jag skrev hittar du i trådarna "Vilken hörapparat?" och "Vilken hörapparat? 2" till vänster här på sidan. 

#0 Hur går det för din pappa. Börjar han få ordning på hörapparaterna?