Allmänt/Övrigt

Att välja skola när man har hörselskadat barn!

2009-07-13 14:41 #0 av: Ritva

Jag har vid några tillfällen blivit tillfrågad om jag kan komma och berätta om min skolgång och hur vi i min familj valde när jag gick i skolan. Jag har de gånger jag varit ute och berättat, förstått att det är en ganska het potatis och något som föräldrar går och funderar mycket över.

Min skolgång

Inför den första gången jag skulle ut och berätta var jag tvungen att fråga min mamma om hur de bestämde när jag skulle börja skolan. Men det var inget val de gjorde. Kommunen ordnade att jag och en pojke till, som egentligen skulle gå i en annan skola, fick gå i samma klass. Från början hade ingen av oss hörapparater och det var väl lite som vanligt i skolan. När vi sedan kom upp i andra klass fick vi båda våra första hörapparater med lite mellanrum och då även de tekniska hjälpmedlen som mikrofon och teleslinga. Men jag använde bara hörapparaterna i klassrummet. Vi fick besök av en hörselpedagog som kom och kollade att allting fungerade som det skulle ca en gång i veckan. Samt att vi fick träffa talpedagog och träna främst avläsning genom spegel.

I fjärde klass började landstinget med ett projekt som de kallade för "Vi -gruppen". Det gick ut på att vi som gick integrerade i vanlig klass i vår kommun och närliggande kommun fick träffas ca en gång i månaden. Egentligen skulle vi plugga för vi hade skoluppgifter med oss, då det var en halvdag som vi träffades. Men tiden gick främst åt att lära känna varandra och leka. Men vi hade jättekul! Denna grupp fortsatte träffas och på högstadiet blev det heldagar och hela landstingets grupper som träffades. De som jag lärde känna då har jag sporadisk kontakt med fortfarande.

I sjätte klass fick jag för mig att jag skulle prova att ha hörapparaterna på mig ute på rasten, hittills hade jag bara haft dem på lektionerna. Det var en häftig upplevelse! Jag hörde ju att mina kompisar faktiskt ropade på mig, efter det började jag använda hörapparaterna mer och mer till att alltid ha dem på!

Mellan åttonde och nionde klass åkte jag på sommarlovet till England på språkresa. Det var jättekul och vi var bara hörselskadade ungdomar i varierande åldrar som åkte. Jag lärde känna många som redan gick på Riks Gymnasiet för Hörselskadade (RGH) i Örebro. Efter den resan började jag fixa till mina hörapparater för de skulle bli häftigare, för mig var det en identitet jag har! (Idag har jag fått gula hörapparater och proppar!) Så när jag började nian den hösten och inbjudan att besöka RGH kom, var det självklart att åka och kolla om det skulle vara något! Jag trivdes jättebra och ville inte åka hem. Jag bestämde mig för att börja där när jag skulle gå gymnasiet.

Högre utbildningar

Sedan har jag gått olika utbildningar på högskolenivå och då har jag återigen varit integrerad. Där finns ju tyvärr inte det valet att göra och mycket hänger på en själv som person och den hjälp man kan få genom skolan/hörslevården på orten. Där har jag i stort sett bara positiva erfarenheter, men jag kanske bara har tur?

 

Summrering

Vad har varit bäst då? Jag tror att hade jag kunnat välja, så hade jag nog valt hörselklassalternativet. Men jag hade nog önskat att de tillfällen när man behöver vara många, som när man har idrott eller musik, så skulle jag ha önskat att man hade en "hemklass" som man hörde till.

Nya val

Idag står jag inför min egen dotters skolval. Hon har en lätt hörselskada som ännu inte är hjälp av hörapparater. Vi har fått erbjudande att gå i hörselklass, men den skolan ligger sex mil härifrån. Min man, som också är hörselskadad, och jag har valt att låta henne gå i vanlig klass på den närliggande skolan. Mest för att vi från början inte visste om vi kommer att stanna här i Luleå. Samt att vi ville att hon skulle få kompisar hemikring. Men ibland kan jag fundera på om det är rätt emot henne och det hon missar -vilket vi ännu inte vet vad det är! Möjligheter till teckenspråket som hon skulle få mycket mer naturligt i hörselklass... Men samtidigt vet vi ju att man kan klara av det i den vanliga skolan. Både jag och min make har gjort det!

 

Ja, jag vet inte, men idag står vi fast vid vårt beslut och sen får framtiden utvisa vad som sker. Ingen vet ju vad som är rätt eller fel? Man får ju ändra sig längs vägen också. Alla är ju individer och olika! Vilken tur!!!

*******

Hur tänker ni eller resonerade ni inför ert barns skolgång? Berätta och dela med er för andra som funderar omkring detta!

*******

Jag vill tacka Nicklas för att jag får låna hans bild.

Skrivet av ©Popcornett

Anmäl
2009-07-14 02:55 #1 av: Surgubben

Det finns inte ens bortom horisonten att jag skulle sätta mina barn (nu har jag inga bran) i en hörselklass.

Hörselskolorna består till större delen av överbeskyddande specialpedagoger som har på tok för nära till gråt. Det är bara daltande rakt igenom! Allt serveras på silverfat. Lärarna uppför sig som några gulliga mammor istället för att framstå med lite aktouritet som lärare...

 

Den enda fördelen är i så fall teckenspråket, men jag har till och med svårt att se det som så oerhört behövligt! Det är nog ganska få hsk som är i direkt behov av teckenspråk. De flesta grejar sin kommunikation med vanligt talspråk. Hörseln kan försämras säger en del.  Jo visst, men jag har som  gravt hsk/vuxendöv knappt något behov av teckenspråk i alla fall. Ingen i min omgivning är teckenspråkig, så vem ska jag teckna med?

 

Hörselskolorna är nog mest lämpade för svårt och gravt hsk. (om ens det)

Anmäl
2009-07-14 11:13 #2 av: Ritva

#1 Jag undrar lite vad du grundar dessa påstående på? Då du inte har egna barn. Är det egna upplevelser eller vad kommer det ifrån? Obestämd

Anmäl
2009-07-14 13:10 #3 av: Surgubben

Jupp, gick i hörselklass i grundskolan! Skrikandes

 

Anmäl
2009-07-14 13:38 #4 av: Ritva

#3 Okej, okej! Ta det lugnt!!

*skattar gott åt dig, min vän!*Flört 

Känner mig dock lite träffad då jag är en som arbetar i   (för-)skolan, men inte i specialskolan.

Anmäl
2009-07-14 14:17 #5 av: Surgubben

Jag har inte ens slagit på stora trumman än ju....Förvånad

Anmäl
2009-07-14 20:37 #6 av: Ritva

#5 Man börjar försiktigt vet du! Flört

Anmäl
2009-08-09 20:51 #7 av: gomorran

Jag är gravt hörselskadad mamma och har en hörselskadad dotter på 19 år. Jag hade ingen annan tanke med att låta dottern gå i en "normal" hörande skola.

Jag gick i 9 år och av de 9 åren var 6 ett rent h...e

Det var inte svårt att välja. Som mamma vill vi ju sina barns bästa för att ens barn ska få en bra framtid.

Jag tror deffinitivt inte på att barn som går i "normal"hörande skolor får de. Barnen växer upp med dom kraven att "alltid" höra vara där de snackas. Ingen identitet som höseskada och inte kan ge krav på att ta hänsyn.

Dagens skolor är det stora klasser, en oerfaren lärare på hörselskada och dåliga salar med indragningar. Vilka framtids utsikter har dessa barn? Inga kompisar som är likasinnade med samma handikapp, då känner man sej udda.

Jag blir så frustrerad av föräldrar som låter sina barn gå i vanlig grundskola och utsätta barnet för denna vardag. Missförstånd ( pga hörseln ) hör fel, skråliga lokaler och mobbing, för att man inte är som alla andra.

Oftast kommer dessa barn upp till mellanstadie med dåligt självförtroende och mår dåligt. När nu föräldrarna inser att sitt hörselskadade barn inte klarar av skolan och sätts i  specialskola för döva/hörselskadade barn, får de oftast identitetskris.

Ci barnen måste vara i ingenmans land, de är ju döva men tekniken gör dom hörande, föräldrarna tror oftast att dessa barn klarar av en normal skola.  *ryyyser av blotta tanken*

Tänker tillbaka, tänk om jag hade den möjligheten att fått välja, hade jag onekligen bott borta i 25 mil och få gå i en specialskola där jag är likasinnad, alla förstår mej och mitt problem, jag kan avslappnat vara i skolan och hänga med på timmarna och bo med kompisar som också ha lika handikapp.

Nu dras de in på dessa fina specialskolor pga för få elevantal, det sörjer jag djupt.

Trots att jag träffade min dotter varje helg så hade vi fin kontakt via telefon, lika så fin kontakt med läraren, rektorn, på boende och annan personal.

Dessa 10 år är väl spenderade år att släppa mitt barn 25 mil bort för att hon har en egen identitet som hörselskadad.

Anmäl
2009-08-10 00:55 #8 av: Surgubben

Anmäl
2009-08-10 01:00 #9 av: Ritva

Ja detta är en svår balansgång. Vi har ju alla olika erfarenheter och upplever våra hörselskador olika även om de på pappret är lika. Jag förstår att föräldrar våndas över hur de ska göra! Det finns inget facit på gott och ont!

Anmäl
2009-08-10 01:08 #10 av: Surgubben

Jag gick i 9 år och av de 9 åren var 6 ett rent h...e"

I vadå, vanlig skola eller hörselklass?

 

"Jag tror deffinitivt inte på att barn som går i "normal"hörande skolor får de"

Får vadå? Framtid? Vad får dig att tro att hörselklass är så mycket bättre? Majoriteten av alla hörselskadade går integrerade i vanliga klasser. Spontant, av de jag känner som gått integrerat jämfört med de som gått i höreslklass, så är det frågan om två helt olika typer av individer. För att ge en ledtråd så umgås jag inte med den sistnämnda kategorin längre... Man ska naturligtvis inte dra alla över en kam, men det är ganska stora skillnader mellan dessa

 

"Jag blir så frustrerad av föräldrar som låter sina barn gå i vanlig grundskola och utsätta barnet för denna vardag"

 

Och jag blir frustrerad på sådana som dig, som tror att alla andra hörselskadade har helt identiska hörselskador och upplevelser som du själv har. Ingen annan hör  så som du gör, så du ska inte ha din egen hörsel som referens för alla andra hörselskadade!

 

 

Anmäl
2009-08-10 17:59 #11 av: gomorran

Nu var det inte frågan om min erfarenhet av min hörselskada som jag skriver om när det gäller skolgången.

Visst skrwev jag att jag hade ett h...e i 6 år, det var i en vanlig grundskola med mobbing pga min hörsel.

Jag har varit i Härnösand (Kristinaskolan) och där har jag bara positiva intrycka av, när dottern gick i skolan 10 år där.

Under denna tid kom många trasiga barn i mellanstadie som inte hängt med i skolan, mobbing, spännignsproblematik som spänninghuvudvärk, int i axlar osv. När dessa barn kommer till en hörselskola då är det helt annan kultur som gäller än i vanlig skola och det blir svårt för dessa barn innan de kommer in sej i vardagslunken.

Detta är inte av pga min hörselskada jag skriver om detta, jag har sett många barn som fått flera år förstörda pga "vanliga" grundskolors oerfarenhet i hörselskadadens värld.

Självklart ska man inte ta alla över en kam, men svårigheten finns där när det gäller hörseln iaf på olika vis, eller hur?

Anmäl
2009-08-10 20:12 #12 av: Surgubben

Nej, "svårigheterna" mellan en lindrig hörselskada och en grav är som dag och natt.

En lindrig resp. måttlig hörselskada är en fis i rymden jämfört med en grav hsk.

Vad jag däremot tror är att du pratar om döva. Har Kristinaskolan hörselklasser? Trodde det var en renodlad dövskola. Fast iofs har ju CI brett ut sig så det kanske är ändrat? Men 10 årig grundskola är väl ändå bara dövklasser, eller?

 

Men mobbingproblematiken återfinns nog även bland både hörsel-samt dövklasser. För övrigt så blir icke hörselskadade barn också mobbade. Ska vi sätta dem i hörselklass eller? Alla hörselskadade blir inte mobbade, så man ska nog inte använda det som argument till att gå i hörselklass.

Anmäl
2009-08-10 20:27 #13 av: gomorran

Nu överreagerar du väl lite väl???

Kristinaskolan "har varit" renodlad dövskola förr, men nu är det sedan länge för både hsk och döva.

Specialskolor har som sagt 10 år, inte bara dövskolorna. Tror t.o.m särskolorna har det också.

Det behöver inte vara stor skillnad mellan lindrig och grav hsk, beror på hur man uppfattar och hör samtalen och hamtals tonen (bas-diskant röstläge) likaså hur klasserna ser ut osv.

Anmäl
2009-08-11 01:07 #14 av: Surgubben

Inte då.

Möjligt att världen förändrats, men när jag gick i hörselklass i kommunal skola, ingen statlig specialskola, så var det vanliga 9 år.

Jämföra med särskolor är väl lite långsökt...

 

Vidhåller att skillnaden mellan en lindrig och grav hsk är extrem...

De flesta Lindrigt hsk använder inte ens hörapparat. Gravt hsk är jätteberoende av hur mycket hörhjälpmedel som helst (och hör knappt ändå), och bra många dessutom, mer eller mindre, beroende av teckenspråk.

 

Anmäl
2009-08-11 13:28 #15 av: gomorran

Tror surgubben har fördomar hur det ska vara med gränsdragningen där.

Jag är gravt hörselskadad och min dotter lindrigt.

Jag har ungefär 20 % kvar av min hörsel + en tinnitus på 80 db konstand 24 tim/dygn. Jag fungerar i vardagen med "bara" mina 2 hörapparater och slinga till tv:n och dörren. Däremot min dotter har stora problem med hörseln fast den är lindrig. hon har svårt att hånga med i tal, svårt med telefonen och hör inte dörrklockan.

Alla individer är olika och unika, det finns inga gränsdragningar hur en specipik hörselsada är.

Men möjligheterna är mer i en specialskola, visst, de få gå i 9 år, många har svårt i skolan, då finns detta extra år, det tycker jag är bra.

Anmäl
2009-08-11 14:01 #16 av: Jennifersthlm

Jag tycker att alla med grava hörselskador och alla med ci  bör kunna teckenspråk, ifall hörseln lägger av helt då står de där utan ett språk, och barn har lättare attt lära sig språk så jag tycker att det vore obligatoriskt för barn med hsk att lära sig det.

Det var min åsikt, om mina barn skulle få en hsk så skulle jag absolut sätta dem i en "döv & hsk" skola!

Anmäl
2009-08-11 14:21 #17 av: gomorran

Jo, barnen får den naturligt i sej med identitet, teckenspråck och förståelse som hsk än när de blir präglade till "normal" hörandes värld, för det sätts mer krav på det barnet att den ska höra och får inte den identitet som behövs.

Jag kan behjälpligt teckenspråk, men det är svårt att tyda det än att teckna själv.

Jag är ju lite äldre och det tar lite längre tid att få in det i huvudet vad som tecknas.

Hsk barn och äldre får ju sämre hörsel med tiden, så det är en bra sak att vara förberedd på det innan det händer.

Anmäl
2009-08-11 15:50 #18 av: Surgubben

Vad är det för "identitet" du pratar om? Få allt serverat på silverfat eller?

 

Du är född gravt hsk va?

Anmäl
2009-08-11 18:48 #19 av: gomorran

Jag, jag är född gravt hörselskadad.

Identitet menar jag att leva som normalhörande med höapparater eller vara hörselskadad.

Att leva som normalhörande med hörapparater är oftast att ha noralhörande omkring sej. Ingen som förstår mitt handikapp, ingen som vet hur det är pga att inte höra och ingen som kan sätta sej in i att vara hsk, osv.

 

Hoppas du nu förstår vad jag menar.

Anmäl
2009-08-11 23:57 #20 av: Surgubben

#19

"

Jag, jag är född gravt hörselskadad."

Jag förstod det! Då har du heller ingen egen erfarenhet av att höra på annat sätt. Vad har du då att  jämföra med?

En till grej jag reagerar är att du tror att jag har fördomar när det gäller gränsdragningen. Varför skulle jag ha det? Och specifiera gärna vad du menar!

Själv tycker jag då att dina inlägg hyser lite fördomar emot normalhörande....

Anmäl
2009-08-12 00:12 #21 av: gomorran

Nä du, jag har inga som helst fördomar emot hörande, jag har alltid haft normalhörande runt mej, föräldrar, min sambo och kompisar. Men att ha vänner att spegla sej emot som förstår ens handikapp är något man behöver, för är man hsk och har normalhörande runt omkirng sej, då är det lätt att känner sej ensam, att tvinga sej själv att höra osv, än att vara med likasinnad på att mer avslappnatt sätt.

Du skriver och ifråga sätter saker och ting man skriver om. Känner du inte igen dej i problematiken som hsk?

 

Anmäl
2009-08-12 01:15 #22 av: Surgubben

Nej, inte på så generell basis som benämning - "hörselskadad".

Dina beskrivningar passar in på gruppen gravt hsk, men inte så där värst mycket när det gäller lindrigt och måttligt hsk.  Du skriver utifrån dina egna erfarenheter och låter dessa ligga till grund för "hur det är för hörselskadade generellt". Du vet inte hur någon annan hör, och du kan omöjligen veta hur det är att höra bättre än du hör själv. Ändå sitter du här och tror dig veta hur andra hörselskadade hör och vad som är bäst för dem. (när det gäller skolgång etc)

Jag har traskat genom alla grader av hörselnedsättningar, och det går knappt att prata om det på samma dag. Tyvärr är du grymt lurad om du tror att din grava hörselskada ens liknar hörseln på den som hör aningen bättre.

 

Anmäl
2009-08-12 01:22 #23 av: Ritva

Jag måste få säga att det är intressant att följa er diskussion. Det visar väldigt väl hur svårt detta är. Tänk då hur svårt det måste vara för en normalhörande att fatta detta beslut för sitt barn som är hörselskadad, som dessutom kanske inte riktigt förstått problematiken och accepterat faktum i sin sorgeprocess som alla föräldrar går igenom när man får veta att man har ett hörselskadat barn. De har ju ingen erfarenhet så som vi barndomshörselskadade har!

Vill även påminna er om att inte generalisera alltför grovt och dra alla över en kam i era diskussioner.Glad

Anmäl
2009-08-12 23:06 #24 av: gomorran

Nä, lurad är jag då inte, för jag har varit med i olika projekt som har med hsk och skolan att göra. Så lurad är jag då inte.

Jag har jobbat med föräldrargrupper och diskussionsgrupper bpå föräldrardagarna, så detta är inte nytt problem.

 

Anmäl
2009-08-14 23:23 #25 av: Jennifersthlm

Kanske ska tillägga att jag är fullt hörande, och skulle som jag skrev sätta barnet i hsk klass om hon var det eller döv klass om det var fallet, även samma som för blinda , man behöver umgås med "samma sort" där man känner gemenskap och där man kan "passa" in och ha samma tankar..

 

Anmäl
2009-08-15 00:54 #26 av: Ritva

# 25 Jo det är ju det som är så kluvet. Jag vet ju själv att jag upplevde det som att komma hem när jag började gymnasiet i Örebro, gick ju i vanlig klass innan. Men det berodde ju inte på skolan utan att jag fick kompisar. Jag var aldrig direkt mobbad och absolut inte för min hörsel.

Men ändå om man nu inte hör så dåligt så man inte identifierar sig och (ursäkta uttrycket) tycker att alla andra i såndana sammanhang är konstiga! Då känns det inte rätt att sätta in ett barn i den typen av skola för att få umgås med "samma sort". (Jag tyckte själv första gången jag var på en träff med en massa andra hörselskadade att de var jättekonstiga, för mig var normalhörande världen mest naturligt då!) Oskyldig Nu tänker jag ju även lite på min egen dotter, men hon är jättesugen på att få hörapparat hon har redan bestämmt vilken färg och pärlor i proppen, men det dröjer nog något år till innan det är dags.Flört

 

Anmäl
2009-08-15 22:04 #27 av: Surgubben

#25

"man behöver umgås med "samma sort"

Det behöver man inte alls det.. Varför då? Är det integrering tycker du?

Hörselskadade och döva i sina resp. grupper skappar bara en "skyddad verkstad" - livrädda för omvärlden..

 

Anmäl
2009-08-15 22:09 #28 av: Surgubben

#26

Men ändå om man nu inte hör så dåligt så man inte identifierar sig och (ursäkta uttrycket) tycker att alla andra i såndana sammanhang är konstiga! Då känns det inte rätt att sätta in ett barn i den typen av skola för att få umgås med "samma sort".

Exakt! Just det som är grejen! Finns ingen anledning. I vart fall inte om det inte föreligger något behov rent hörselmässigt heller.

"Jag tyckte själv första gången jag var på en träff med en massa andra hörselskadade att de var jättekonstiga"

Konstiga är ju bara förnamnet.... Förvånad

Anmäl
2009-08-16 17:57 #29 av: gomorran

Jag håller inte med surgubben alls. Alla är vi "konstiga*" på något sätt, eller hur? ingen är stöpta i samma form och alla är unika på sitt sätt. Men att få uppleva att jag "inte" är ensam med just mitt problem, kan ge en styrka än att veta att jag är annorlunda än andra pga min hsk och inte får träffa likasinnade.

Döva har en kultur de växt upp med och de håller ihop, de har varandra och deras språk, men så är det i alla kulturer med, men att vara hsk och vara i ett ingemansland är inte att föredra, där du inte ha någon plats att tillhöra, du är inte döv eller normalhörande.

Många missuppfattningar och felsägelse på vägen med oförståelse som följd bland normalhörande. Då känner man sej bra konstig, eller hur?

Anmäl
2009-08-16 19:53 #30 av: Ritva

# 29 Det var jag som tog upp det med konstiga! Jag upplevde det själv så när jag var i 8-10 års åldern när jag för första gången mötte andra barn som hörde betydligt sämre än jag själv gjorde.

Jag var och är än idag präglad av min hörande uppväxt och lever som hörselskadad i ett hörande samhälle. Men när jag själv fick välja vid gymnasiet så var det som att komma hem, men inte främst på grund av skolan, utan för de vänner (och min man) som jag lärde känna. Sen kan jag hålla med om att ett bra självförtroende och självkännedom är absolut viktigast och hör man då dåligt så mår man ju förmodligen bättre i en miljö och sällskap som passar för det man behöver just då!

Jag har även hört att många av dem som börjar i hörselklass och har långa resor till och från skolan ofta väljer att gå i vanlig klass på mellanstadiet trots att det är jobbigt, men att de då har fått behovet med självförtroende och självkännedom tillgodosett. Att de helt enkelt kan tackla de problem de har. 

Anmäl
2009-08-17 01:05 #31 av: Surgubben

#29

"men att vara hsk och vara i ett ingemansland är inte att föredra,"

Nu pratar du återigen om gravt hsk men skriver bara "hsk".

Du tillhör gruppen födda gravt hsk som växt upp som hörselskadad. Glöm inte att lika stor del av de som föddes gravt hsk växt upp som döva. Det är ytterst få döva som audiotivt sett är stendöva, de flesta är "bara" gravt hörselskadade.

Att övriga grader av hörselskadade lever i ett "ingemansland" tycker jag är en aning överdrivet... Det är en faslig skillnad på kommunikatonsproblemen mellan en som är gravt hsk och en som är "normalt" hsk.

Men att du inte lever som döv? Då är problemet med ditt ingemansland löst... Om du väljer att leva som "låtsas hörande" så får du ju skylla dig själv om du hammnar i ett ingemansland...

 

Anmäl
2009-08-17 01:19 #32 av: Ritva

#29 och #31

Jag tror att ni helt enkelt får finna er i att ni har olika syn på saken. Ni har olika erfarenheter och upplevelser. Ingen har rätt eller fel! Att välja skola som tråden/artikeln handlar om är helt enkelt inte en lätt sak! Som jag sagt tidigare  - vi som är hörselskadade har så olika syn på detta, men vilket dilemma har inte en hörande förälder som står i valet och kvalet! Vi hjälper inte till genom att tjafsa om vem som har rätt eller fel, utan vi kan bara ge vår syn på saken, vår egen personliga upplevelse av skolans värld.

Anmäl
2009-08-17 20:49 #33 av: gomorran

Jag håller med dej #32

Det ska inte tjafsas om detta ämne eller andra, men när detta problem har jag stött på och är vanligt och det lyfts fram så är det vanligt problem med hsk och "grava" det är inget att stryka över, så är det och det är inte lätt för vare sej föräldrarna är döva/hsk eller annat att välja skola, ville påpeka att det är viktigt för en som bär hörapparater eller ac någon anledning är hsk att få träffa likasinnade så de kan känna att de inte är ensam.

 

Sen var surgubbe  *med rätt nick* än säger, så tror jag inte han vet vad han talar om.

Vill helltr inte tjafsa, tråden belyser ju ett problem, inte vad som är rätt och fel eller påhopp om ma inte har alla hemma eller inte.

 

Alla har sina upplevelser och minner av att ha/hade problem med sin hsk

Anmäl
2009-08-17 21:09 #34 av: Ritva

#33 Jo jag tror nog att han vet. Jag vet lite mer om honom än han berättar här. Kollar du tillbaka så ser du att han gått i hörselklass osv.

Nu vill jag dock att ni båda slutar att gå på varandra för det är bra nära att bli personangrepp här. Det har varit mycket gränsfall tidigare också. Så var snälla och sluta med det. Vill ni diskuterar detta mer kan ni göra det via PM.

Jag tar tillbaka tråden och vill se en givande diskussion om skolan.

Anmäl
2009-08-17 22:08 #35 av: DesK

Jag har varit hörselskadad sedan jag var 10 år, därmed har större delen av min skolgång varit knepig. Aldrig var det någon som försökte hjälpa mig med min hörsel. Visst hade det varit betydligt bättre om jag fått träffa andra människor med samma eller liknande problem. Kanske hade det varit befogat att gå i en hörselklass. Jag vet faktiskt inte därför att jag inte känner några som är hörselskadade.

Nu har jag haft hörapparat sedan 2004, men det är först sedan ca 1 år tillbaka som jag kan säga att jag verkligen har glädje av min hörapparat.

Jag hoppas att dagens hörselskadade barn får den hjälp de behöver och jag skulle gärna hjälpa till på olika sätt om jag bara visste hur.

Om jag skulle råda förälder med hörselskadat barn skulle jag nog säga att det vore bra att välja hörselklass.

Désirée

Anmäl
2009-08-17 23:43 #36 av: Ritva

#35 Jag tror nog att dagens barn fångas upp bättre i och med hörselscreeningen som görs på många nyfödda barn. De som missas där fångas upp i fyra årskontrollerna. Det är i alla fall vad jag tror, sen finns det säkert undantag. Om pedagogiska hörselvården fungerar som den ska också så får man nog tillfälle att se olika alternativ med skolor också om den möjligheten finns.

 

Något som jag tror på är ändå att man åtminstone vid några tillfällen skapar möjligheter att få träffa andra hörselskadade. Speciellt när man inte har några andra kontakter i sin omgivning för att barnet ska få insikt i att det inte är ensam med sin hörselnedsättning. Det kan ju även vara vägledande hur barnet reagerar vid sådana tillfällen. Tex genom föreningsaktiviteter.

Anmäl
2010-10-08 21:01 #37 av: Ritva

Puttar upp och testar om tråden fungerar då jag fått information att det inte fungerar! Flört

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.